Nu ska jag alldeles strax sova. Imorgon ska jag till Sös och prata diabetes. Kul kul. Ska vara där redan kl 10. Senare på dagen vet jag inte vad jag ska göra men är det sol åker jag fort som attan hem och sätter mig på verandan.

Godnatt och sov så gott.

Efter många tester har jag kommit fram till att fiberberikad havregrynsgröt är det enda jag kan äta på morgonen som gör att mitt blodsocker håller sig på en okej nivå.

Visst finns det bra dagar när jag kanske kan äta bröd eller flingor men oftast när jag kanske sitter på bussen till jobbet, en timme efter frukosten, så mår jag dåligt och det känns som att organen i kroppen håller på att dö.

Jag vet inte vad jag ska göra när jag tröttnar, men det är ett senare problem :)

Tänka sig, jag som glömmer det varje år. Att glömma ett tillfälle att fira är inte bra :P Även om det kanske inte är det bästa som hänt i mitt liv men man kan ju alltid fira att jag överlevt, eller hur? haha.

Idag har det varit en bra dag. Somnade rätt så tidigt igår för jag hade ont i magen och därför vaknade jag ganska tidigt idag. Åt frukost och sen när mamma kom hem tog vi en långpromenad i skogen. Hade roligt :)

Nu känner jag att jag skulle behöva äta något. Är inte van vid att röra på mig så jag vet inte hur min diabeteskropp reagerar :P Nej men det är ju konstigt tycker jag att när jag gymmade förut så hade jag högre blodsocker än jag någonsin haft förut, på 7 år. Gymmade ändå minst 3 ggr/v. Och nu går jag en promenad på 50 min och märker av det på en gång. Hallelujah, min kropp är inte så fucked up som jag trodde. Tro mig, jag har ibland trott att jag är från en annan planet. Jag menar, kroppen ska reagera på att man tränar, utöver träningsvärken då då :P

Herregud, ni anar inte hur mycket jag har fått sitta och ändra i texten. Det blir så när jag har lågt blodsocker. Bokstäverna kastas om och grammatiken blir sjukt dålig. Svårt att formulera meningar helt enkelt :P Imorgon, på den stora dagen tänkte jag skriva ett inlägg på vad det faktiskt var som hände den där söndagen för 7 år sedan.

Nu blir det en frukt.

I måndags vaccinerade jag mig mot svininfluensan och samtidigt passade jag på att vaccinera mig mot den årliga influensan. Det var GRATIS för mig eftersom att jag har diabetes. Ja ibland ska man ju dra någon nytta utav att man är sjuk.

Kan ju ta upp det som är bra med att ha diabetes:
hmmm...
Ja man behöver inte betala för det årliga influensavaccinet tydligen (är det bara i år kanske?).
Att man, eller iaf jag, mår sämre om jag äter för mycket sött.
Ja, en gång blev jag ju bjuden på det där de gör reklam för på tv: Min stora dag. Ni vet det där för svårt sjuka barn. "Ett barns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det".



Ja det var väl allt :P

...eller vilken vanlig influensa som helst. Jag har ju läst och insett att jag är med i en sån där högriskgrupp för att få influensan eftersom att jag har diabetes. För stunden sitter jag och läser om en massa diabetes, på engelska. Tänkte nämligen att jag skulle samla lite information och skriva ut och ge till värdfamiljen i Sydafrika. I alla fall så hittade jag det här:

"Having the flu can be dangerous for anyone. But it is extra risky for people with diabetes or other chronic health problems.

In general, every person with diabetes needs a flu shot each year. Talk with your doctor about having a flu shot. Flu shots do not give 100% protection, but they do make it much harder for you to catch the flu for about 6 months. For extra safety, it's a good idea for the people you live with or spend a lot of time with to get a flu shot, too. You are less likely to get the flu if the people around you don't have it.

The best time to get your flu shot is beginning in September. The shot takes about two weeks to take effect.

If you have a cold or other respiratory illness, wait until you are healthy again before having your flu shot. And don't get a flu shot if you are allergic to eggs."

Jag börjar genast tänka i banorna: Varför är det ingen av de läkare & vaccinationssköterskor jag träffat som tagit upp frågan om influensavaccin? Är det meningen att jag ska vara uppdaterad på allt som händer och informera dem? Borde jag ringa någon och prata om att vaccinera mig?

Idag var jag hos läkaren, och det här inlägget kommer troligen låta väldigt negativt. Men det är ingen fara.

Jag förstår bara inte hur mina värden, som alltid varit jättebra trots alla tonårshormoner, utan att jag behövt anstränga mig särskillt mycket, nu ska vara så höga som de aldrig varit förut. Nu när jag anstränger mig mer än någonsin. Nu när jag tränar och verkligen tänker på vad jag äter osv.

Jag blir så besviken på mig själv. Jag hatar att ha diabetes. Det måste vara så skönt att vara frisk och inte behöva tänka så överdrivet mycket.

När jag gick därifrån och satte mig i bilen började jag gråta. Ja jag är lite mesig. Men nu har jag försökt så många månader utan framgång, och trots det går inte mitt blodsocker ner, vilket gör att jag måste ta mer insulin som gör att jag går upp i vikt.

Ibland funderar jag seriöst på att sluta äta. Bara dricka vatten. Men det kommer inte hända.

Jag går till läkaren var tredje månad pga min diabetes. De brukar vara väldigt noga med att skicka ut kallelser, någon gång har det kommit en bara någon vecka efter att jag varit där.

Sist jag var där var den 5/5, alltså över 3 månader sen! Jag ska inte säga att jag vill dit för att det är kul, men jag vill ju dit för min hälsas skull eller vad man nu säger :P Känns dessutom bra att träffa läkare innan jag åker iväg.

Förra gången jag var där fick jag frikort eftersom att jag hänger där så ofta (eller för att ett besök kostar 300 kr! Är de knäppa eller?!?!) och jag kan inte sluta tänka på att de inte kallar mig eftersom att jag får gå gratis nu.

Jaja, jag skulle i alla fall ringa igår med då stod det på hemsidan att de bara hade telefontid fram till 12. Det är alltid någon som sitter i den där receptionen så jag fattar inte varför inte hon kan svara i telefonen fram tills att de stänger klockan 16, men men, livet är inte lätt hela tiden tänkte jag och tänkte att jag ringer imorn istället.

Nu när jag kom hem ringde jag, kollade numret på deras hemsida. Först och främst så gick det inte att ringa från vår hemtelefon för det kom inte fram en enda signal så jag fick ta min mobil. Där kom det fram en signal sen sa en röst på engelska "for information in english press 5". Sedan fortsatte hon på svenska och sa telefontiderna. Jag hade ju deras hemsida uppe och fattade ingenting, för det hon sa stämde inte med vad som stod där. På hemsidan stod det 9-12, men hon sa 9-12 och 13-15 (jag hade alltså kunnat ringa igår om jag vetat det!). Därför blev jag förvirrad och hörde inte det sista hon sa. Men jag pratade in värsta långa meddelandet i alla fall.

Sen blev jag lite arg på dem eftersom att de inte svarade när de ska ha telefontid. Jag ringde igen för att se om jag missat något eller om de kanske skulle svara nu. Då hörde jag att tanten sa "och onsdagen den 19e har vi stängt pga studiedag". Jag tror att ungdomsenheten på sös hatar mig!

Vilket härligt väder påsklovet har inletts med :D När solen hade tagit sig bak till verandan, vilket var vid 12, så satte jag mig där och klappade lite på Madicken och Flingan. Sen blev det ingen mer tid i solen för jag skulle iväg till sös och träffa en Dietist.

Mötet gick bra, det är alltid kul att prata med folk som kan :) Dietistavdelningen ligger vid lekterapin eller vad det nu heter. När jag fick diabetes och låg inne på sjukhuset i 2 veckor så var jag där ibland och pysslade. Gick även i skola där hos en Ragnar. Bara för att man ligger inne på sjukhus så ska man ju inte missa skolan, även om det bara är 2 veckor.

Efteråt åkte mamma och jag runt lite, bl.a. till Fredells för att kolla på tapeter. Var hemma klockan 18.

Wiee, jag har fått tid hos en dietist. Och en bra tid också, måndagen på påsklovet klockan 14 :D

Och nu ska jag på bio med Sofia bestämde vi typ nu. Bussen går typ nu. Bion är i alla fall I taket lyser stjärnorna, en film som jag velat se ett tag :)

Nu ska jag bara slänga i mig någon form av middag.

Redan kvart i åtta var jag uppe. Hann bara duscha och sminka mig innan mamma hämtade mig kvart över åtta. En stackars banan fick följa med i bilen och bli min frukost.

Väl på sös så tog de mitt HbA1c, mätte och vägde mig. Jag var hela 173 centimeter! Ha, längsta jag har varit någonsin faktiskt. Undersökningen sköttes av en barnmorska, förstod aldrig hur hon förstod den konstiga HbA1c-maskinen eftersom att hon säkert aldrig håller på med den. Med henne var en norska som utbildade sig till skolsköterska. Jag var så stolt att jag förstod vad hon sa. Man kan väl säga att fredagskvällarna framför Skavlan har lönat sig ;)
Sen så fick jag träffa doktor Ville, min stora idol. Vi tog en massa livsavgörande beslut.
Jag ska gå tillbaka till Lantus (långtidsverkande insulin) eftersom att Levimir inte verkar passa mig.
Jag ska få en remiss till en dietist. Dietisten ska väl förklara lite hur/om jag kan ändra mina matvanor så att de passar min diabetes bättre.
Vi pratade även lite om Afrika och hur jag ska göra för att klara min diabetes där. Det är väl det som jag oroar mig för mest, att mina mediciner och alla andra makapärer försvinner redan på planet eller när man väl kommit dit. Jag menar, så länge jag har medicinerna och något att äta så är jag lugn, men försvinner något så blir det lite knasigt.

Efteråt gick mamma och jag och köpte lite fika. Jag köpte jättegoda tunnbrödsrullar med kyckling och bacon i. Tunnbrödet var dessutom fullkorn så det smakade mycket godare än äckligt vitt bröd. När det var inhandlat gick mamma vidare ner till hennes jobb medan jag hämtade ut min medicin på apoteket. Sen joinade jag mamma nere på hennes jobb. Satt inne på G3 och åt mina goda mackor och drack te.

11:27 tog jag buss 74 mot Sickla. Hämtade ut min kära mobil från Anovo. Snacka om att den är snygg! Ser ut som den gjorde när den var ny :D Roligt att det inte kostade något heller :)
När man är glad verkar allt annat runtomkring gå bra. Jag gick bort mot bussen, kom upp dit och kollade på tabellen. Jaha, bussen ska gå nu.. Vänder mig om och ser bussen komma.

Jag åkte inte till pappa utan till mamma eftersom att jag skulle ta emot en besiktningsman som skulle kolla på vårt sotiga tak i köket. Det var ju en liten brand där för ett år sedan. Han kom halv två och gick för kanske femton minuter sen.

Nu ska jag ta något att äta, sen ska jag ut till kaninerna innan jag drar vidare till pappa. Borde krama på kaninerna lite. Mest för deras skull då de förmodligen saknar mig så mycket att det gör ont i dem ;) haha.

Skulle egentligen ha en läkartid den 10 mars men eftersom att mina värden inte är snälla mot mig så kändes det bäst att boka om tiden.

Min läkare ringde till mig imorse vid halv 9, men då svarade jag såklart inte eftersom att jag låg och sov (kom ju hem runt halv 7 från Emelie). Han hade pratat in ett meddelande på mitt mobilsvar och sa att jag skulle ringa om en tidigare tid. Inte för att han ville svara när jag väl tog modet till mig att ringa, men mamma fick ringa lite och fixa en tid.

Så... nu har jag en tid på sös imorn klockan 9! Och hejdå 250 kr!

Jag undrar verkligen vad han ska säga.
Kom precis på en sak. Om inte kroppen får indulin så kan inte cellerna ta upp all näring man får i sig i maten vilket leder till viktnedgång. Att inte få insulin gör ju även blodsockret högt.
Eftersom att jag har gått ner nått kilo sen jag började träna och att mina världen är mycket högre än vanligt så oroar jag mig för att han ska tro att jag slutat ta mitt insulin, misstänker mig för att ha någon ätstörning.

Usch, läkarbesök är aldrig kul :(

Idag har varit den sämsta dagen på länge. Mitt huvud har varit helt borta, jag har knappt kunnat prata... jag orkar verkligen ingenting.
Dagen började dåligt med att mitt jävla blodsocker var högt och jag mådde illa. Tur att jag ska till läkaren snart för nu är jag trött på min diabetes. När den fungerar bra märker jag knappt av den men nu fungerar den inte. Det spelar ingen roll vad jag gör! Ibland blir jag så arg att jag nästan bara vill dö så att jag slipper tänka, så att jag slipper göra allt vad jag kan utan att det blir bättre. Jag sticker mig i fingrarna så ofta att mina fingertoppar håller på att bli ärriga.
Jag har väckarklockan ställd på 3 på natten ibland bara för att kunna kolla mitt blodsocker. Det är det enda som verkar göra att blodsockret ligger på en bra nivå när jag vaknar på morgonen. Men orkar jag vakna 3 på natten varje natt? NEJ!

Den 10e mars ska jag till sös och då kommer min läkare bli förvånad över hur mycket bättre jag sköter min diabetes nu. Och han tyckte att jag skötte den perfekt förut. Nu har jag börjat träna, jag äter bättre och jag sticker mig i fingrarna över 5 ggr/dag, och ändå är mitt blodsocker högre än vad det nånsin varit!

Ibland får man vara arg...
Diabetes brukar ses som en förhållandevis lätt sjukdom där man kan leva som alla andra, om än inte bättre. Det är inte alls sant! Även om jag kanske inte har tyckt att min sjukdom varit så jobbig tills nu så var jag aldrig glad över att få den. Jag har nog aldrig varit så ledsen som den dagen då jag fick diabetes, den 9 mars 2003.

Jag har precis suttit och svarat på frågor om diabetes. Det ringde nämligen en tjej från det företag som jag har en blodsockermätare ifrån. I början hörde jag inte alls vad hon sa för hon pratade så grov skånska. Var tvungen att gissa mig till vad hon faktiskt sa, men jag lyckades nog ganska bra för hon lät aldrig förvirrad över mina svar.

I Buddhismen pratar de om ett mellanting mellan "ingenting" och "överflöd". Jag har inget mellanting när det gäller en sak. Att vara nyttig. Bestämmer jag mig för att vara nyttig kan jag inte vara det bara halvt. Jag menar, nu har jag till och med slutat äta mackor till frukost. Jag äter en banan, en halv avokado och dricker apelsinjuice (med fruktkött). Visst, jag blir "mätt" på det och klarar mig till lunch, men jag är en sån där riktig frukostmänniska som kan äta hur mycket som helst och bara njuta av den. Därför är det lite tråkigt att jag inte låter mig äta en massa goda mackor. Skulle lätt kunna byta ut lunch och middag mot frukost.

Får lite dåligt samvete när jag äter något som jag anser är onyttigt. O gud nu låter det som att jag håller på att få en ätstörning eller nått. Men så är det absolut inte. Det är bara det att jag är så himla trött på att träna och inte se något resultat på vågen. Och mina coola muskler som jag lyckats träna upp, de ligger under ett lager med fett och syns ju inte.

Fick även hem ett resultat av den där ögonbottenundersökningen som jag var på för någon vecka sedan. Det var någon liten förändring i de små blodkärlen, fast vad jag förstod så kunde det vara så att man vid nästa undersökning inte ser någon förändring alls. I alla fall så blev jag orolig. Mina blodsockervärden är tokiga, det går inte att kontrollera. Upp och ner, ner och upp liksom. Jättejobbigt. Jag blev i alla fall såpass orolig att jag bestämde mig för att aldrig mer äta något som är hemskt onyttigt. Just nu hatar jag min diabetes, inget fungerar och min doktor kan ju aldrig komma med någon jättebra förklaring. Imorgon ska jag ringa och boka tid! Jag ska ställa så mycket frågor när jag träffar honom!

Nu ska jag kolla på en dokumentär på femman, den där konstiga om en gubbe som är gravid. Muy intresanto.

Annars så har jag precis fixat min nya blodsockermätare. Typ 99,9 % av tiden gick till att läsa instruktionsboken på 75 småsidor. Stod samma sak hela tiden, men i början var de väldigt nogranna med att man skulle läsa HELA. Det var superviktigt.
Egentligen borde jag lägga upp bilder på alla roliga diabetessaker, speciellt nu när min blodsockermätare är så grymt snygg.

Aja, iväg till tv:n :D

Läkarbesöket imorse gick bra, ganska svårt att komma upp klockan 6 på morgonen bara. Men jag lyckades ta mig upp så att mamma och jag kunde åka härifrån lite innan 7. På SÖS fick jag träffa Maggan som visade mig massa coola kurvor på hur mitt blodsocker legat. Lärde mig faktiskt lite saker och dessutom sa hon att jag skulle slänga min mätare och byta. Som tur är har jag precis fått en ny hemskickad. Den är supersnygg ;)

Var klar runt halv nio och körde från sös tio i nio. Mamma och jag behövde någonstans att fördriva tiden, jag började ju 10:05, och eftersom att inte så många stället var öppna drog vi till Willys i Sickla :P

Ja, efter skolan gymmade jag och Sandra. Super att träna vid lunchtid för det var ju nästan bara vi. Först körde vi maskinerna och sen ställde vi oss på skidmaskinen i 35 minuter. Körde ett hemskt jobbigt intervallprogram som hette upptrappning. I slutet var det så jobbigt att jag nästan dog :O

När jag kom hem tog jag en dusch och sen efter det har jag bara tagit det lugnt. Har inga skolsaker att göra. Ikväll blir det bara mys framför tv:n :D

Jag brukar säga att det inte är så jobbigt att ha diabetes, för för mig har det alltid fungert så bra. Men just nu fungerar ingenting som jag vill vilket gör mig arg.

Sedan jag bytte till en annan långtidsverkande spruta så har mina blodsockervärden alltid stigit jättemycket under natten, så när jag vaknar på morgonen är mina värden höga, hur jag än gör med sprutor å så.

Nu har jag ju den här blodsockermätaren i magen som jag satt in i onsdags. Det har varit jättekul att kunna se blodsockervärdena på en liten monitor. Imorse krånglade allt dock till sig. Jag har ju min vanliga blodsockermätare också som jag måste sticka mig i fingret med morgon och kväll. Imorse visade mätarna två helt olika värden.

Mitt blodsocker ska ligga mellan 4 och 7 för att vara bra. Imorse visade min vanliga mätare på 20 medan min andra mätare som jag har i magen visade att jag hade ett värde på 6,3 och att det sjönk ganska snabbt. Så jag var helt förvirrad, skulle träna och visste inte om jag behövde äta för att höja mitt blodsocker ELLER ta en insulinspruta för att sänka blodsockret. Och eftersom att jag skulle träna kunde jag inte chansa på något, så jag gjorde ingenting.

Det blev helt knasigt. När jag väl körde Ki box hade jag ingen kraft, ingen energi = lågt blodsocker. Den där mätaren började tjuta som bara den. Dessutom kände jag att jag inte kunde springa iväg och ta dextrosol (druvsocker) eftersom att vi var mitt i ett pass. Tillslut var jag ju tvungen att äta något ändå. Gick ju inte att boxa på Sandra när jag knappt kunde lyfta upp armarna.

Jag förstår verkligen inte varför det inte kan fungera. Usch! På onsdag morgon ska jag tillbaka till sös och verkligen ställa hundra frågor på varför mina mätare visar helt olika värden ibland (ibland visar de ungefär samma).