Ett ord. Snö.

Men jag tycker det är mysigt faktiskt :D Hatar annars vintern eftersom att det alltid är slask här i Stockholm, men nu är det så vitt och fint.

Idag har jag gjort massa viktiga saker. Är lite halv städgalen, när jag väl börjar är det svårt att sluta. Skottade först utanför dörren, sen tömde jag diskmaskinen. En sekund funderade jag över om jag skulle skippa att torka av glasbordet i vardagsrummet och titta på tv eller nått istället, men så blev jag arg på mig själv. Så jobbigt är det ju inte. Men det var jobbigt för det var svårt att få det helt blankt. Efter ett tag såg det dock perfekt ut. Då fick jag ännu ett problem: nu matchar ju inte resten av nedervåningen perfektionen som det här glasbordet innehar. Det var bara att börja dammsuga. Torka av alla hyllor. Har man torkat en måste man torka alla. Oskriven lag.

Tillbaka till snön. Mamma ringde mitt där i allt städande och frågade om jag kunde komma upp till henne och skotta. Hon kan inte göra det pga sina armar. Jag sa att jag nog skulle komma upp efter middagen. Men när jag var klar med städningen runt fyra fick jag så dåligt samvete så efter ett litet tag vid tv:n gick jag till mamma. Tänkte: Hehe, nu har jag fått dagens träning också, promenad på 15 min i uppförsbacke.

Nu sitter jag hos pappa igen och min kropp känner av att jag skottat säkert ett ton snö. Ville ju göra det så fint som möjligt när jag ändå höll på så jag nöjde mig inte med att skotta från parkeringen till ytterdörren utan jag skottade hela parkeringen (plats för två bilar, säkert 80cm-1m snö överallt. Mammas bil stod iofs på en av platserna men den var ju helt insnöad så det räknas bannemig som en parkeringsplats! :P).

Jag kommer inte att kunna röra mig imorgon. Men fortsätter jag i den här takten kan jag bli tyngdlyftare :)

Nu ska jag spela sims :P