Det är så hemskt. Så obehagligt. Min kropp ryser när jag läser artiklarna om rättegången mot Mats Alm i Falun. Ännu värre är det att höra hans röst i klippen som ligger upplagda.

Det är så läskigt att en man som han kan släppas fri. När det är så uppenbart att storyn om skumma kineser inte stämmer så kan han fortfarande hålla sig till den. Uppgiter om att han egentligen befann sig i Stockholm finns och de är ganska säkra. Mats Alm kan bara säga: Nej jag var inte där.

Bevisen mot att kidnappningen var påhittad gör att hela hans "jag vaknade upp brevid henne i skogen"-uttalande faller. Måste han inte på något sätt förklara hur det kommer sig att han plötsligt hittar henne?

Mats Alm ger intrycket av att vara en psykopat som tror så mycket på det han säger att det blir hans egen sanning. Han tror nog så mycket på sig själv att en lögndetektor skulle ge utfallet att det han säger stämmer.

Åklagaren frågar varför Alm pratar om Linda i presens, nutid, som om hon fortfarande levde. Varför Alm säger att hon är och hon gör... Svaret blir:

"För mig är hon fortfarande den största kärleken i mitt liv och jag kommer aldrig ha någon annan kvinna." Ja du lilla gubben, det blir nog inte så svårt att hålla sig till det.