Jag kan skriva ÅÄÖ nu vilket alltsa betyder att jag ar hemma!

Att jag inte ligger dackad i sangen forundrar mig... attans jag kan ju anvanda ö. Förundrar mig heter det ju! Har inte sovit mycket, 40 min pa nattflyget mellan Joburg-London och sen pa den 2 timmar langa resan mot Sthlm halvsov jag i en timma. Vet inte om man far kalla det sova om man vaknar var 5e min. Blunda heter det nog... och det gar inget bra att anvanda ÅÄÖ. HA, INTE ENS LYCKAS JAG SKRIVA ANVÄNDA. OBS det har ar inget skamt!

Istallet for att vara trott och sova sitter jag och lyssnar pa musik och sjunger med... long time no seee!

Malin informerade mig om att en av de forsta sakerna jag sa nar vi landat har pa Arlanda var att jag fragade en arlandapersonal om man skulle visa passen dar hon satt och hon sa ja... sa jag borjar leta efter passet och sa: Låt me see!

Jag blev jattechokad pa donken nar en kille kom fram med min Mcfeast och pratade svenska. Ska han verkligen gora sa tankte jag...

Jag ar forvirrad! Jag fattar inte att jag ar hemma. Kan inte nagon nypa mig sa att jag forstar att det inte bara ar en drom. Bra eller dalig drom vet jag inte. En konstig drom. Laskig. Fel pa nagot satt, samtidigt som det kanns skont att vara har.