Var så taggad förut på att skriva denna grej men så satte de på tv:n som står 3 m ifrån mig, samt att de satte sig i soffan och började tjaffsa om matematik. Pontus och mamma.

Har sagt att jag skulle uppskatta att de gick iväg och stängde av tv:n men ne, de bryr sig tydligen inte. Pontus skulle bara kolla på något sportprogram, det var ett tag sedan det tog slut kan jag säga. Nu sitter mamma och tittar på något som jag tror är CBS 60 minutes. När jag säger att jag inte kan koncentrera mig så blir svaret: Ja men jag ska bara vänta på att Pontus lägger sig, sen går jag upp.

Alltså, allt handlar om P och hur han har det. Det är ju typ så. Jag klarar ju mig ändå, jag har ju aldrig bett om hjälp förut så varför skulle jag behöva ha hjälp med att de försvinner härifrån nu. Jag blir tokig.

De bryr sig bara om sig själva. Jag som alltid ska anpassa mig efter om de behöver göra något.

NU: ett glas vatten och ginseng, en stark lampa rakt i ögonen (för pigghetens skull).