Okej, det där var lite...

Alltså hur borta får man vara.

Det satt en 45-åring här i väntrummet. Alldeles själv och väntade på att någon skulle ropa upp henne. Vi säger att hon hette Jenny Margareta Gustafsson.

Hon satt där och väntade ett litet tag eftersom att inga sköterskor hade kommit hit än pga problem med saltjöbanan. Men till slut kommer sköterskan äntligen och ropar upp henne.

- Margareta Gustafsson!

Kvinnan reagerar inte ens. Så sköterskan kollar på mig och ser lite frågande ut. Jag pekar på kvinnan för att visa att det visst är hon. Efter typ 3 utrop så reagerar hon. Anledningen till att hon inte förstrått att det var hon var att sköterskan hade ropat hennes andranamn istället för tilltalsnamnet.

Jag tycker ju att det är lite konstigt att man inte reagerar. Man vet väl vad man heter i andranamn? Och så var ju väntrummet helt tomt. Ja, herregud.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0