Den här veckan har det verkligen varit mycket på jobbet. För några veckor sen skrev de i tidningen att det var mycket fler patienter än vanligt men själv tyckte jag inte att det var så farligt då. Men den här veckan... herregud. Och idag: mer herregud! Jag började 12 och då var det fullt i väntrummet och hade tydligen varit det ända sen vi öppnade. Nu är klockan strax 19 och det är fortfarande 1 timmes väntetid. Övermycket med patienter är det inte men nu hade ju all personal fått ledigt till en skidresa så från kl 15 var det bara en sköterska här. Och jag och Helena fick massa saker som krävde en massa tid... Jag fick prata men en kvinna som varit här i sept 2009 (hur stora är oddsen på att hon ringer idag när det är som mest att göra när det var typ hundra år sen hon var här?) och hon undrade massa grejer som jag inte kunde svara på direkt, men efter att ha tittat igenom alla typ 4 remisserna som fanns på henne så kom jag fram till att antingen vi eller remittenten hade gjort något fel så då blev det massa krångel med det också.

Tidigare på dagen var det så att det nästan inte kom någon patient som det inte var problem med. Antingen hade inte remissen kommit hit eller så var det en undersökning som vi inte kunde göra men patienten behövde en tid på en gång osv. Och så var det en som pratade engelska som kom med en ultraljudsremiss. Sjukhusengelska är inte att leka med! Speciellt inte när man ska förklara saker som man knappt kan förklara på svenska.

Nej. Nu ska jag göra en sista ansträngning och sen om en timme är det hem och äta som gäller :D