Jag var nyss och fikade. Jag älskar de raster som jag har vid 9 och 15. Lunchen gillar jag dock inte. Orkar inte sitta i en halvtimma och äta. Sitta av tiden genom att läsa en tidning som antingen är gårdagens eller någon som jag redan läst två gånger.

Kommer jag tillbaka för tidigt, så ser de konstigt på mig och frågar varför jag redan är tillbaka. Jag ska ju vara där i 45 minuter.

- Birgitta har sagt 30 till mig, säger jag.
- Jo vi säger 30 men tar 45. Och nu har ju du bara varit borta i 20. Gå och köp en glass, sätt dig och läs eller så.
- Men jag kan sitta här och läsa istället...
- Okej. Men du vet att du har rätt till den där lunchrasten.

Men men, mina 15 minuters raster gillar jag. För då måste man skynda sig lite med att göra allt som man vill hinna med. Dessutom är mackorna så goda. Det spelar ju ingen roll vad jag äter, det är alltid gott när man äter någon annan stans än hemma, konstigt nog.