Idag vare alltså skridskor på idrotten. Egentligen är det inte så jättejobbigt och svårt men jag intalar mig alltid innan att jag absolut inte kan åka och att det kommer vara ansträngande. Jo visst kan det vara ansträngande kanske, men det där med att jag intalar mig att jag inte kan är nog mer för att alla andra går runt och säger att de inte kan. Dessutom går Felix, som skulle hålla lektionen, runt och säger "det är typ bara 2 i klassen som kan åka". Kanske menar han att det finns 2 som är super duktiga, för det stämmer faktiskt, men visst är det de som kan åka snabbt utan och ramla också. Nu kom jag att tänka på en sak föresten, det var så att vi hade en liten stafett mellan två lag, som dock inte var en tävling (?). När det är Edvins tur åker han iväg jättensabbt och sicksackar genom konerna, sedan när han på tillbakavägen är 10 m ifrån nästa person som ska åka ser man hur han av ansiktet börjar forma en jätterolig min, blandad av rädsla och lite annat. Och så skriker han "gå undan!". Haha det såg riktigt roligt ut. Han kunde åka riktigt snabbt men att bromsa gick inte lika bra.

Men jag tyckte att klassen var duktig ändå, även fast det fanns de som ramlade. Haha nu kom jag att tänka på alla ramlingar. Malin föll omkull på ett roligt sätt, Jessica skulle sätta sig på ett litet mål vilket gick helt åt pipsvängen då målet inte stod stadigt på den hala isen. Men roligast var väl ändå när klassen stod på mittlinjen och någån annan klass kommit in för att filma en liten episod när vi åker. Helt plötsligt hör man hur någon faller, det var Axel. Hihi, hur lyckas man falla när man står helt still :P