Min uppväxt i en sekt

När jag kommer hem lägger jag mig gärna i soffan framför tv:n och äter godis. Synd bara att jag inte har något godis att äta :(

Egentligen ska jag ju inte äta godis, det bestämde jag för någon månad sen pga av att jag enligt mig är lika tjock som de man ser i biggest loser. Aja, fy vad det skulle vara tråkigt att inte äta godis!:P Jag kan tycka att man behöver ju inte göra det till en vana att tex bara äta godis för att det är lördag men är det lördag och man är sugen ska man ju äta.

Lördag och godis tillsammans blir ju lördagsgodis och jag tänkte berätta lite om min relation till det. När jag var liten fick jag bara äta godis på lördagar och varje lördag åkte man iväg och köpte plockgodis. Det här godiset fick bara ätas på en lördag. Antingen åt man upp allt godiset på lördagen eller så fick man spara det tills nästa lördag.

Jag var livrädd för att äta godis andra dagar. Ibland vaknade jag på söndagen och godispåsen stod där i rummet med godis kvar. Jag brukade tänka att jag skulle ta en godis men oftast gjorde jag aldrig det för att jag var så rädd att mamma eller pappa skulle höra påsen prassla.

Är det bara i vår familj som det varit såhär hårt eller? :P

Jag minns aldrig att någon blivit arg för att jag ätit godis när det inte var lördag. Fanns ioförsig inte många tillfällen för jag vågade ju inte äta någon annan dag :P Men på något sätt så blev jag så rädd att jag aldrig vågade. Kanske mina föräldrar som ingav så mycket respekt när de pratade om lördagsgodis, vad vet jag. Haha.

Samma är det med att svära. Om jag eller mina syskon hade någon kompis hemma när vi var små som svor så skickade mamma alltid hem dem. Knäpp familj kanske? :P Jag svär nästan aldrig och gör jag det så är det oftast för att jag vet att mamma inte tycker om det :P Tycker iallafall fortfarande att det känns fel och konstigt att svära. Ibland kommer jag på mig själv med att säga/tänka något svärord (haha) men då ändrar jag snabbt om det till något fint ord. Många slänger ju ur sig en svordom om de gör sig illa eller tappar något. Inte jag.

Åter till godiset. Det här med lördagsgodis har förföljt mig länge. När jag började gymnasiet hade vi en cafeteria i skolan och många köpte ju godis där på rasterna och även fast jag var 16 år så tyckte jag att det var så fel att man köpte godis på en vardag. Alltså det är ju stört det här.

Fasen alltså, jag har ju levt under sektliknande förhållanden under min uppväxt. Om någon tycker att jag är konstig så vet ni varför nu, haha.

♥ En parentes bara, min uppväxt var grym. Skulle aldrig byta ut den :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0