En yxmördare utanför dörren?

Shit vad pinsamt! Jag och Emelie är 19 år och det ringer på dörren när klockan är halv 10. Båda blir såklart jätterädda.

Många lampor är tända eftersom att jag håller på å värma min middag i köket.

Det första vi gör är att konstatera att det är en yxmördare utanför dörren...

Sen kommer vi på att vi nog måste släcka lamporna så att inte den potentiella yxmördaren ser oss. Skulle ju vara pinsamt om någon ser en och man inte vågar öppna.

Sen springer vi till dörren för att vi tänker att vi ska kolla ut genom fönstret som är brevid dörren, så att vi kan se om det står någon med en yxa där. Jag som nog är världshistoriens största fegis vågar ju inte titta ut genom ett fönster... Ni vet i skräckfilmer skulle ju mördaren se att man kollade ut och sen stå och stirra på en. Inte min grej.

Emelie är dock modigare och tittar ut i en tredjedels sekund.

- Det är en man!

Sen sitter vi vid dörren och rycker båda till när mördaren rör på sig. När mördaren har gått tycker vi att det är pinsamt. För det första har vi suttit vid dörren och fnissat, undrar om det hörs ut? För det andra släckte vi ju alla lampor. Mördaren måste ha sett att alla lampor inne släckts, och då antar jag att man fattar att någon är inomhus men inte öppnar.

När Emelie skulle gå hittade hon en lapp på dörren. Mördaren hette Carola och hade bara frågat om pappa kunde komma över med ett par skridskor till dem. Mördaren har iallafall fått sina skridskor nu.

Kommentarer
Postat av: Tobias

Det var nog mig för jag var i centrum igår ;)

2010-02-14 @ 17:52:16
URL: http://grymtroligperson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0