Sacomässan

Madde vill att jag ska skriva om mina vardagsäventyr, för det är tydligen kul att läsa. Känner mig lite pressad att skriva nått bra nu, men men :P

Mitt äventyr för idag då...
Det var ju Sacomässa idag. En mässa om vad man kan göra efter gymnasiet. Vi fick ledigt från skolan hela dagen för att kunna gå på den :)
Det började med att det var halt påväg till bussen, mina ben ville springa, men vägen hotade med att göra krokben. Så jag fick helt enkelt göra mitt bästa för att komma i tid till bussen.
Dagen fortsatte med att jag frös när jag stod och väntade på de andra i slussen. Det var äckligt kallt. Och Jessica var 2-3 minuter sen! :P När Jessica kommit åkte hon, jag och Christine vidare för att möta upp Malin och Sandra i Centralen. Sen bar det av till mässan i Älvsjö.
När vi gick in tyckte jag att alla såg jättesmå ut, som om de gick i nian. Omöjligt att de ens gick i gymnasiet! Alltså kännde jag mig ganska gammal där jag gick bland småfolk. Hängde av jackan i garderoben och gick in på mässan. Eller djungeln. Vart skulle man börja? Det var ju saker överallt. Det kändes som att vara på en turkisk marknad, försäljarna springer mot dig och vill få in dig i deras monter. Ibland följer man med även om man inte är intresserad, trots att de säljer små turkiska hattar som man sätter på en ölflaska....
Roligast med dagen var ju Jessicas sug efter godis. Det slutade med att hon och jag gick fram till en monter för att ta godis. Ser då att två montermänniskor står just vid godisskålenoch "vaktar". Men tro inte att det stoppar oss. Nej, vi gick fram och började småprata pyttelite med mannen där, tog en katalog. Passande nog sa han: Ta lite godis också! Och vi bara: Ja tack!
Vi gick på lite föreläsningar, pratade med människor. Jag pratade med en polis. Hon tyckte att jag skulle skriva till Beatrice Ask och säga att de borde göra så att folk med diabetes kan bli poliser. Så, någon som tycker samma som jag, att man ska få bli polis även om man har diabetes? Kan ju säga, som den diabetiker jag är, att det är smått diskriminerande. Alla diabetiker är olika, men alla har vi gemensamt att vi kan sköta vår diabetes på ett bra sätt. Vissa väljer att kanske inte göra det, medan andra sköter den så bra att inga problem uppstår. Jag blir faktiskt väldigt arg när det gäller det här, och jag kan tänka mig att det finns de diabetiker som vill bli poliser 100% mer än vad jag vill. De som verkligen brinner för detta och inte kan för att de har en sjukdom! Diabetes går att sköta, prata bara med läkare. En diabetiker som sköter sin diabetes faller inte bara ihop. Och om det nu är detta som allting faller på så undrar jag varför någon över huvud taget får bli polis, för alla kan helt plötsligt bli sjuka...
Dagens absolut bästa grej var iaf föreläsninge om bla volontärarbete med vilda djur i Afrika. Malin och Jenny borde verkligen göra detta! Klart att jag inte bangar, det är något som jag alltid drömt om att få göra, har bara inte vetat hur man ska gå till väga. Men nu så :D
Efter en rolig föreläsning, föreläsaren var galet kul, som slutade halv 3 åkte jag, Christine och Malin hem igen.

Det var min dag det. Tyckte att mässan var väldigt bra :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0