Världens mest otrevliga människa

Så var det dags igen, pappa bjuder hem en tjej som han "tycker om väldigt mycket"!!!
Då kan jag inte vara trevlig...jag kan helt enkelt inte vara trevlig mot dem...munnen hänger och jag säger bara hej och stänger igen dörren. Jag vet att jag är elak men jag kan helt enkelt inte rå för det.
Och det hjälper inte att han sa att hon skulle komma när vi satt och åt, för mindre än en timma sedan. Han har alltid varit så att han säger allt i sista sekunden.

Det började med Pia. Vi satt i bilen påväg till grönan. Madde var med. Och jag tror att det var precis när vi kom in på strandvägen då han sa "Vi ska träffa Pia och barnen på grönan".
I somras följde jag med till skåne och skulle träffa Mia och hennes familj, allt för att det kändes som att jag var tvungen. När vi var framme och jag hälsade på Mia var jag nära att börja gråta.
Jag vet inte varför det är såhär. Men jag känner bara att det är onödigt att lära känna alla när jag ändå inte känner för att prata med dem. Det räcker med att pappa umgås med henne och om hon mot min vilja skulle vara här, behöver jag inte vistas i samma rum.

Jag kan bara inte vara trevlig, lägga på ett fejksmile, säga "hej", och sedan sitta där och le.

Kommentarer
Postat av: lilla jag

jag känner igen mig mycket i det där..

2007-10-21 @ 14:04:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0